Gaza blöder

Hur många gånger jag har tänkt att "nu måste jag lägga politiken på hyllan ett tag och satsa all min tid åt musiken" vet jag inte. Men varje gång har det hänt nått skit (rent ut sagt) i världen som har stört mitt fokus. Jag har aldrig lyckats hålla mig helt borta från politiken, fast jag har försökt att göra det väldigt medvetet för att få tid med musiken. Men det har aldrig gått speciellt lång tid.

Den här bloggen har inte direkt varit mitt forum för att ventilera mina politiska idéer, trots att det kanske har hintats ibland. Men nu kan jag inte hjälpa det. Det som händer i Gaza är så fruktansvärt att jag inte kan sätta ord på det. Israel bombar skolor, moskér och allt som kommer i deras väg. Och så har de mage att skulle på att Hamas gömmer sig bland civila! Vart ska de annars vara?! De är demokratiskt valda och har därmed hand om alla samhällsfunktioner. Sen är Gaza så otroligt trångt så folk bor överallt. Är du någonstans i Gaza så är du nära civila. Sen uppmanar Israel folk att fly för att de ska bomba i deras område. Men vart ska de fly har de tänkt?!, inte får dom någon hjälp från Egypten i alla fall. Det är en sak som är säker. De är helt instängda så de kan bara be till gud att det inte faller en bomb på deras hus i natt.
Och det värsta är att de som skulle kunna stoppa det här vansinnet, USA och EU, inte gör ett dugg! Någon svag uppmaning till vapenvila är bara rent larv. När det är krig ställer man krav, man ber inte folk vara snälla. Hade de varit snälla hade de inte bomba från början!

Postar den här videon med Michael Heart, någon som jag inte känner till sen tidigare, men alla som sprider budskapet gör en stor insatts.




När det gäller min egen situation så får jag nog inse att världen kommer att vara så här galen ett tag till. Först när det blir fred kan jag ägna mig åt musik på heltid. Under tiden så kommer jag att demonstrera och jobba för fred men också använda min musik för att främja samma arbete. Mer om det senare. Nu är det demonstration på lördag som gäller.

Sufis got soul

Har precis sett dokumentären Sufi Soul där journalisten William Dalrymple visar en lite annan sida av Islam än vad som är vanligt i media. Han reser runt i den muslimska världen och utforskar sufismen, den muslimska mystiken, som har en lång tradition av musik och poesi. I dokumentären får man se en liten glimt av all den fantastisk musik som man kan finna runt i den muslimska värden.
Tyckte det var skönt att se en dokumentär som visar att muslimer faktiskt har en stark och folklig musiktradition och inte alls är så fördömande mot musik som många tror.
Jag blev också lite sugen på att ta upp min ney-flöjt igen. Köpte den redan i somras men har fortfarande inte har fått ljud i den.

Dokumentären finns så klart på Youtube.



Del 2, del 3, del 4, del 5.


Relaterat: Serien Retreat - den raka vägen

Freddie Hubbard har lämnat oss

Om jag ska vara helt ärlig så visste jag inte att han fortfarande levde. Till i måndags då, när han gick bort. Freddie Hubbard, en av mina favorit trumpetare. När jag och mina vänner började lyssna på jazz var han oerhört viktig. Bredvid Miles Davis, John Coltrane, Herbie Hancock och många fler så klart. Men Hubbard var viktig. För vi spelade så mycket på hans låtar eller sånt han spelat in. Vet inte hur många gånger vi spelade Mr Clean. Är inte hemma nu, men kommer nog ta fram den när jag kommer hem och skänka en tanke till honom.

Läs på Lira.

Palestinsk hiphop och konstmusik

För någon månad sen var jag och lyssnade på Kronoskvartetten på Uppsala Konsert & Kongress. Jag inte så ofta och lyssnar på modern konstmusik, vilket är lite synd. Men jag ska försöka bättra mig. För det var en av de bästa konserter jag varit på på mycket länge. Kronoskvartetten blandar allt från "konstmusiken" till att spela moderna poplåtar. Bland annat spelade de en fin version av en Sigur Ros-låt. Lite otippat spelade de som tredje (!) extranummer en låt av Ramallah Underground. Det var den första gången jag hörde talas om den palestinska gruppen vilket så klart gorde mig väldigt intresserad. Vältajmat så gick jag på en föreläsning med göteborgs rapparen och aktivisten Nabila som har varit i Palestina och intervjuat en massa rappare. Det finns tydligen en hel del hiphop och som håller väldigt hög kvalitett. Men det är så klart inte helt lätt att ta sig fram som artist när man lever under ockupation.

Se Dam:s video "Born Here" nedan. Dam rappar både på arabiska och hebreiska för att få ut sitt budskap.
Intressant är att alla bilder är autentiska. Det är ingen skådespeleri. Militärerna är riktiga israelsika militärer.





Relaterade poster: Dar Qandeel - "Vi bär friheten inom oss"

Äntligen tillbaka!

Jag tänker så klart på Perspectives-festivalen i Västerås. Den 5-7 mars nästa år är datumen som ska bokas in i amanackan. Kurator är som tidigare omgångar sveriges mesta frijazz-spräck-saxofonist Mats Gustafsson.

Ser ut att bli en bra festival även denna gång. Några som jag redan ser fram emot att lyssna til är...

Marilyn Crispell, Joakim Milder, Palle Danielsson, Lina Nyberg, Peter Brötzmann, Paal Nilssen-Love, Raymond Strid, Mats Gustafsson ...

Se hela programet här.

Recensioner i Lira

Jag har börjat recensera skivor för musiktidningen Lira. På deras hemsida kan ni läsa vad jag tycker om Steve Reid och Kieran Hebdens senaste skiva NYC. I papperstidningen kan ni hitta mina recensioner med malinesen Issa Bagayogo och svensk/danska Television Pickup.

En dag utan musik

Idag är det No Music Day. Ett årligt firande som jag verkligen tycker att vi ska uppmärksamma. Själv hade jag glömt det i morse så jag misslyckades från början. Men det visar bara hur självklart det är att vi har en massa ljud och musik kring oss ständigt. En som verkar ta dagen på stort allvar är Fredrik Strage (som förövrigt van stora journalistpriset, Grattis till det!)

I september fastade jag för andra gången under den muslimska fastemånaden Ramadan. En otroligt fin upplevelse. Någonting jag tycker alla borde göra oavsett religiös hemvist. Över huvud taget så är fastan, eller att avstå från visa självklara saker, någonting som man kan göra på flera områden. Även En köpfri dag har lanserats.

Om musikfasta har jag skrivit om här.

Svenska språkets roligaste ord

Måste få citera Daniel Boyacioglu:

"En gång skrattade jag en hel minut åt svenska språkets roligaste ord, andragenerationensinvandrare.
Sho bre, nikemo, jag är en stannare och har slutat vandra bre för länge sen. Tyckte den meningen är bra och skriver den igen. Jag har slutat vandra för länge sen. Sverige är lika mycket mitt hem."

Fick mig att fundera...
Kommer mina barn att vara invandrare bara för att min fru en gång var tvungen att göra en vandring?
Om vi är ett mixat par, vad är det då som har mixats? Blir barnen två halvor eller en hel människa?
Inget fel att vandra. Inte heller något fel på dem som är tvungna eller vill göra den.
Men när får man slå sig till ro? När kan man få sluta sin vandring?
Varför tar vissa sig rätten att bestämma när någon vandrar?
När blev vandraren av med sin rätt att definiera sin egen situation? Sin egen position?
Inget av detta kan jag förstå...

Vad är musik? (2)

Jag fortsätter mitt något fåfänga försöka att ta reda på vad det här musik är för någonting. Bonniers musiklexikon gav mig inget svar konstigt nog.
Det här är vad Nationalencyklopedin har att säga om det:

"musik (lat. mu´sica, av grek. mousik\´ (te´chn\) 'musernas (konst)', av mousa [mu:´sa] 'musa' och te´chn\ 'konst'), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet. ... Karakteristiskt för musiken är att den såsom i det antika Grekland ofta är symbiotiskt förenad med andra fenomen, poesi, dans etc., något som bl.a. återspeglas i det faktum att många språk i likhet med grekiskan saknar ett ord motsvarande musik i vår mening.

Gränsdragningen kring det senare självständiggjorda begreppet musik har växlat över tid och rum. ... Med musik kan man mena alla slags ickespråkliga ljud som framställs med rösten eller med hjälp av ljudredskap. ...

Till musiken räknas inte bara reellt klingande förlopp utan också noter, fonogram etc. som utgör potentiellt klingande musik. Det är ofta svårt att fixera gränsen mellan användningen av termen musik i bokstavlig och i bildlig bemärkelse. ... Föreställningen om musiken som "känslans språk" uppfattas av många som en metafor, medan andra hävdar att musik verkligen kan kommunicera icke-verbala meddelanden. ...

Ordet tonkonst används ofta inom den västerländska konstmusiktraditionen som synonym till musik, men häremot kan flera invändningar riktas. Även andra ljud än toner räknas såsom musik, t.ex. tonlösa slagverksljud. Å andra sidan finns det toner, t.ex. fågelsång, som i regel inte betraktas som musik eftersom de inte är efter mänsklig intention organiserade ljud. ... . Man har ofta hävdat att musiken består av melodi, rytm och harmoni. En sådan syn medför dock svårigheter, dels därför att själva separationen av de tre faktorerna kan dölja betydelsen av samspelet mellan dem, dels därför att det finns andra parametrar som har stor betydelse, t.ex. klangfärg. ... "

Tidigare poster i ämnet.

Myten om afrikas kultur

Lite av en slump hittade jag en artikel som Henning Mankell skrivit i Aftonbladet. Han har varit i Timbuktu i Mali och besökt olika bibliotek med skrifter som är över tusen år gamla. Nu är Mali är inte längre det stora rike det än gång varit. De universitet som fanns är sedan många hundra år försvunna och landet är ett av de fattigaste i Afrika. Mankell skriver att det ändå är "i Timbuktu det går att avslöja en av de värsta och mest förljugna osanningarna om Afrika söder om den stora Saharaöknen; att kontinentens historia knappast alls finns nerskriven. Att Afrika är en muntlig kontinent." Och visst har han rätt. Vi har odlat en myt om att alla afrikaner är outbildade och att civilisation är någonting de aldrig varit i närheten av. Antagligen var det lättare att exportera vår "civilisation" och stjäla deras land då.
Men det är inte bara inom litteratur och skrivande det har odlats myter. Inom musiken är myten minst lika stark och ännu levande. Myten säger att Afrika är trummans kontinent och att afrikanen har rytmen i blodet osv.
Visst finns det otroligt mycket fantastisk musik baserad på rytm från Afrika. Musik som är mycket mer utvecklad än de flesta tror. Men det är inte den enda kontinenten som har det. Inte heller är den afrikanska musikkulturen begränsat till rytm.
Vi behöver inte leta länge för ens vi hittar skickliga musiker som spelar melodiska instrument. Ta bara Malis egen Toumani Diabaté (som också besöker Uppsala Sacred Music Festival i slutet av månaden) som är en virtuos på den västafrikanska lutan kora. Han kommer från musikersläkt och hans anfäder har spelat instrumentet i många hundra år.
Ta det inte som att jag tycker den melodi eller musik med harmonier är bättre än den som basera på rytm. Självklart inte. Men för vår förståelse av vår värld är det viktigt att vi avslöjar och berättar om dessa myter. Byter fördomar mot kunskap för att kunna gå vidare och mötas som människor igen (igen, därför jag tror att någon gång någon stans faktiskt redan har gjort det).
Däremot är det inte en kulturs skrifter eller deras melodiska instrument som avgör deras människovärde. Inte heller är det deras historiska civilisationer som hjälper dem i deras situation idag. Jag tänker på Frans Fanon som i sin bok Svart hud, vita masker skriver:

”Eftersom han [den svarte] inte vill uppfattas som en fattig släkting, adoptivson, oäkting, skall han alltså febrigt försöka att upptäcka en svart civilisation?
Förstå mig rätt. Jag är övertygad om att det vore av största intresse om det visade sig att det fanns en negerlitteratur eller negerarkitektur under 400-talet före Kristus. Jag skulle bli mycket lycklig om det visade sig att en svart filosof hade brevväxlat med Platon. Jag kan däremot inte för mitt liv förstå i vilket avseende en sådan upptäckt skulle förändra situationen för åttaåriga barn som arbetar på sockerrörsfälten på Martinique eller Guadeloupe.” (s 205)

(Hans ordval får vi kanske skylla på att boken skrevs 1952)
De fakta om historien vi kan få fram är viktiga för oss. Men vi får inte lura in oss i fällan igen och bedöma ett folk utifrån deras historia. Om det visar sig att ett folk faktiskt aldrig haft en skriftkultur eller någon avancerad musik så är det inte mer med det. Det finns säkert otroligt mycket att hämta även där. Det är inte bara i det skrivna ordet eller i den dokumenterade musiken vi finner en kulturs rikedom.